Äntligen har vi fiber!

fiber

Stenströms kommer inte långt utan internet. Det är en del av vårt arbete. Från första början var det modem, sen adsl och faktum är att det adsl vi haft via koppartråd i Kappelshamn har fungerat ovanligt bra, troligen beroende på att vi bor nära telestationen och att det inte är så många som använder internet här.

Men, tanken på fiber har fått våra hjärtan att klappa lite extra. För ett par år sedan bildades Hangvar Fiberförening och i somras var det äntligen dags att koppla upp oss på internet med kapacitet 100/100 mbit/s.

Om vi ska göra en återblick till när vi startade Stenströms 1991, så visste vi knappt vad internet var. Bara några år senare skaffade vi vårt första modem till vår Macintosh IIsi och strax gjorde vi också hemsidor. Vi har alltså varit med och gjort hemsidor ungefär så länge som det varit möjligt. (Vad sägs om det?)

Vi känner oss stolta över det som alla lokala fibergrupper åstadkommit på Gotland. Nu är det bara någon socken kvar och sedan kan så gott som alla på ön skryta med att de har tillgång till fiber. Vi gillar särskilt att betalningsmodellen är solidarisk och att alla har ställt upp på det. Det betyder till exempel att den i vår fiberförening som bor lite ensamt i skogen har betalt lika mycket för sin fiberanslutning som vi som bor nära våra grannar.

Vi hoppas att fibertäckningen på ön gör att fler som har möjlighet att utföra sina jobb oberoende av geografisk placering, vågar ta steget att flytta hit!

Vad förväntar sig kommande gäster av din webbplats?

Gotlands Turistinformation

Gotlands officiella turistinformation – gotland.com

Besöksnäringen växer i hela Sverige och här på Gotland utgör den en mycket viktig del av den lokala ekonomin. Transportföretag, boendeanläggningar, hotell, restauranger, caféer, muséer, gallerier, eventföretag och många fler är beroende av att gästerna hittar hit. De företagen anlitar i sin tur hantverkare, marknadskonsulter, fotografer, revisorer, banker med flera. Sammantaget är det många anställda som får sin lön tack vare besöksnäringen och som därmed får pengar att konsumera här på ön. Med andra ord: alla vi som bor på Gotland kan glädjas åt att ett ökande antal besökare hittar hit varje år.

TripAdvisor – tripadvisor.se

TripAdvisor – tripadvisor.se

Hur hittar de hit? Vi kan med säkerhet säga att internet spelar en stor roll för de flesta besökare. Man googlar, kollar in turistinformation, googlar lite till för att hitta ställen som känns speciella att bo på och besöka. Väldigt ofta googlar man via sin iPhone eller smartphone. När man har hittat ett ställe man gillar kollar man förstås in deras webbplats, men man söker också efter tidigare gästers recensioner av stället, exempelvis via TripAdvisor. Om man gillar en viss stugby eller restaurang kanske man också vill förbereda semestern genom att gilla deras Facebook-sida – så att man får se lite vad som händer innan man är på plats. Kanske vill man också följa en butik på Instagram eller följa ett företag som erbjuder upplevelser på YouTube? Man vill helt enkelt peppa sig själv med ännu lite inspiration innan resan. Kanske behöver man också ställa någon fråga och passar smidigt på att göra det via ett företags Facebooksida.

Appen Öppet Gotland – ett smart sätt att kunna upplysa om sina öppettider!

Appen Öppet Gotland – ett smart sätt att kunna upplysa om sina öppettider!

Under vistelsen på ön fortsätter googlandet när man ska åka på utflykt, kanske har man till och med skaffat appen Öppet Gotland för att se vilka ställen som har öppet just den dag man är på en plats och då har man nog också Gotlandsguidens app för att hitta information om olika besöksmål. Självklart använder de kart-appar för att hitta till olika platser på Gotland. På alla iPhones är Apples kart-app förinstallerad och eftersom väldigt många besökare har just iPhones kan vi anta att väldigt många använder just Apples kart-app. På smartphones i övrigt är det sannolikt Googles kartapp som gäller.

Det här är helt vanligt beteende idag och många av dem som kommer hit talar andra språk än svenska. Ett minimum för alla företag i besöksnäringen borde vara att också tillhandahålla information på engelska på internet, gärna ytterligare ett par språk.

Hur ser då verkligheten ut?

Det finns många företag på Gotland som har riktigt bra webbplatser, men tyvärr är det också många webbplatser som inte alls håller måttet. En del är så urgamla att de inte är mobilanpassade – d.v.s. de blir pyttesmå om man kollar på dem i en iPhone/smartphone och det hjälper inte att man kan förstora upp skärmbilden, det blir bara svårt att navigera sig runt på sidan och att pricka rätt när man försöker klicka sig vidare. Vad som är riktigt illa är att Googles sökmotorer klassar icke-mobilanpassade sidor som mindre relevanta än sidor som är mobilanpassade (eller responsiva som är det korrekta uttrycket). Det gör att dessa sidor får några poäng färre när sökmotorn rangordnar olika webbsajter.

Andra har inte kommit igång med en professionell Facebook-sida för företaget (eller har av någon underlig anledning skapat ett nytt personkonto på Facebook som de använder som företagssida – inte bra, då kan man inte dra nytta av möjligheter till marknadsföring och en massa mer bra saker), eller så har de en sida som de knappt bryr sig om, eller så har de en sida, men knappt någon vet om att den finns. Det skulle ju vara väldigt mycket enklare om det stod på hemsidan att det finns en Facebooksida. Ungefär det samma gäller för Instagram, Youtube och andra sociala medier.

En del företag har blivit recenserade på TripAdvisor, men de har inte själv krävt rätten till informationen om företaget, så det är helt upp till den recenserande besökaren att fylla i vad som gäller för ditt hotell eller restaurang. Hallå? En gäst kan ju skriva vad som helst??? Självklart ska alla ta så mycket kontroll det går över sin information på TripAdvisor, likaså vara vaksam på de recensioner som kommer – kanske innehåller de tips på hur servicen kan bli bättre, kanske finns det anledning att lämna en förklaring?

Jag tycker att det var toppen att appen Öppet Gotland kom! Det är helt gratis för restauranger, caféer och andra besöksmål att lägga in information om företaget och öppettider där. Till min stora förvåning finns det företag som struntar i detta? Varför? När man är ute och åker och snabbt vill veta var man kan fika så kollar man i sin app – vilket café tror ni att man åker till då, det som tydligt visar att de håller öppet via appen, eller det som inte ens finns med på kartan i appen? Om det handlar om att köra en halvmil extra för att kolla, så väljer man så klart det café som valt att enkelt tillhandahållet information om detta. Om inte annat därför att det är ett sätt att man bryr sig om sina gäster.

Roma Kungsgård mitt i Visby Innerstad? Nä, sådan information är inte till mycket hjälp för en besökare…

Roma Kungsgård mitt i Visby Innerstad? Nä, sådan information är inte till mycket hjälp för en besökare…

Sen har vi då det här med kart-apparna. Ganska många har förstått att det är viktigt att vara rätt placerad på Googles kartor, men den nyare Apple-kartan släpar efter och precis som företagare tagit ansvar och gått in och styrt upp informationen på Google, så behöver detta göras också med Apple-kartan. Jag har skrivit information om hur man gör i ett tidigare blogginlägg.

Slutligen: hur står det till med gästfriheten vad gäller information på olika språk – åtminstone behöver väldigt många företag i besöksnäringen information på engelska. Kanske är det i år som vi äntligen kommer att få se fler webbsajter som förstår att välkomna också icke-svensktalande?

Det blåser friska, positiva vindar på Gotland!

Nu vänder det för Gotland! Mer effektiv hantering av bygglov och tillstånd, en besöks-boost med en ny kryssningskaj, satsningen på Årets Tillväxtkommun 2018 och allt detta lett av Björn Jansson och snart Peter Lindvall – jag känner mig så positiv! Ett blomstrande näringsliv är ryggraden i det gotländska samhällets ekonomi och det här kommer att ge många och vittgående ringar på vattnet.

Jag tycker det har varit motiga år för näringslivet på Gotland och mycket har hängt ihop med Region Gotland. När vi pratar om företagsklimat så pratar vi oftast om företaget X och vilka svårigheter som just det företaget har upplevt, men vi är alla beroende av varandra. Företaget X ger i sin tur jobb till företaget Y, Z, Q, S och W. Antagligen många fler.

Bygglovshantering och tillståndsgivning är två viktiga faktorer

Om företaget X:s byggplaner stoppas eller försenas, påverkar det en rad andra företag, som i sin tur köper varor och tjänster från andra företag och alla de här företagen sysselsätter personer som dels betalar skatt och dels konsumerar varor och tjänster… Det går nästan inte att spåra den totala effekten av att en bygglovsprocess drar ut på tiden, jag blir överväldigad över hur vittgående effekten är när jag försöker ta in helheten.

Därför är det glädjande att regionen infört en särskild modell för hantering av bygglov som gäller företag och till hösten ska de starta en slags ”snabbkassa” för enkla bygglovsärenden. Det här kommer att ge bättre förutsättningar för Gotland.

En annan viktig del av regionens verksamhet är att ge tillstånd till olika saker. På Region Gotlands frukostmöte den 27 maj fick vi höra att de jobbat fram en enklare modell för tillståndsgivning inom livsmedelsbranschen. Toppen! Det kommer att göra flera företagare gladare och det blir mer tid och energi över till det som de vill hålla på med.

Företagsklimatet en aning uppåt!

Så som vi har pratat om detta företagsklimat under åren. Det konstiga är att alla som pratat om det alltid har varit helt på det klara över hur situationen har varit och helt inställda på att det måste förbättras. Men trots detta har företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs mätningar stått och stampat på samma fläck.

Frukostmöte 27 maj -15

Jag tycker att det gått troll i detta. Alla pratar om det, alla försöker göra något, men ändå händer så lite? Eller? För första gången på evighet kunde Anders Thomasson på Svenskt Näringsliv,  på samma frukostmöte ovan, visa siffror på att företagarna på ön tycker att det i alla fall blivit en aning bättre än förra året. Och det är ju där det måste börja, en aning bättre och så potential att med de nya positiva vindarna bli ännu bättre!

2018 har vi en kryssningskaj!

En av de största energiboostarna på länge är dock planerna på att bygga en kryssningskaj i Visby. Om allt går i lås kommer vi redan 2018 att ha väldigt många fler besökare tack vare kryssningskajen och samarbetet med CMP – Copenhagen Malmo Port. Besökarna kommer att förvänta sig all möjlig service – då vill det till att Gotland levererar! Om vi tillsammans klarar att leva upp till förväntningarna kommer detta att ge ett rejält tillskott till den gotländska ekonomin. Som jag skrev i inledningen är bygglov en central faktor för tillväxten på Gotland, men en annan viktig faktor eller motor för det gotländska samhället är besöksnäringen.

Varje besökare konsumerar varor och tjänster på ön. Innan de kommer hit sysselsätts olika företag för att iordningställa hotell, stugor, campingar, besöksplatser och också information om dessa. Alla dessa företag köper varor och tjänster från andra företag och sammantaget ger ökade intäkter hos alla dessa, bättre förutsättningar för att anställa och ju mer avlönad personal, desto fler som privat kan konsumera varor och tjänster… Om vi alltså får en mer effektiv hantering av bygglov och tillstånd samtidigt som besökarna kommer att öka, då får vi två viktiga vitamininjektioner som kommer att gynna Gotlands ekonomi. Vilket kan behövas.

Årets Tillväxtkommun med nya herrar vid rodret

Årets Tillväxtkommun 2018 på turné – hållplats Slite. Fotograf Thomas Zielinski, Region Gotland. Bilden används med hans tillstånd.

Årets Tillväxtkommun 2018 på turné – hållplats Slite. Fotograf Thomas Zielinski, Region Gotland. Bilden används med hans tillstånd.

Nu har Region Gotland dessutom beslutat att vi ska satsa på att bli Årets Tillväxtkommun 2018 och de har kickat igång det snyggt med en liten turné runt Gotland. De har väckt hopp och spridit en glad gnista som jag hoppas fortplantar sig.

Som om det inte vore nog med alla dessa bra saker, så verkar det som att Region Gotland kommer att ledas av personer som är accepterade och respekterade av näringslivet. Björn Jansson som Regionråd och snart Peter Lindvall som Regiondirektör känns som en bra kombo. De inger förtroende. Jag tror att de båda borgar för tydlig kommunikation och det är så otroligt viktigt. När kommunikationen inte fungerar sprids missförstånd och missnöje.

Kommunikation gör skillnad

När kommunikationen fungerar – då sprids god energi! Vi pratar ofta om hur vi ska marknadsföra Gotland och våra företag utanför Gotland, men för att ge näring till de här positiva vindarna är det minst lika viktigt med den interna marknadsföringen. Alltså, hur kommunicerar vi att det händer bra saker på Gotland till oss som bor och verkar på ön?

Minns du den här gamla kampanjen:

Två annonser (bland många) från Uppåt Gotland-kampanjen 2004. Någon som minns? Själv fick jag en chock över att jag ser så ung ut!

Två annonser (bland många) från Uppåt Gotland-kampanjen 2004. Någon som minns? Själv fick jag en chock över att jag ser så ung ut!

För flera år sedan var vi på Stenströms med och gjorde annonskampanjen Uppåt Gotland som gick i lokaltidningen. I annonser visade vi upp personer från företag och organisationer som gjort något bra för norra Gotland. Den kampanjen fick två effekter:

  1. De som inte bodde på norra Gotland sa: Oj så mycket det händer på norra Gotland!
  2. Vi som bodde på norra Gotland tittade på varandra med nya ögon och sa: Wow så många bra saker det händer här!

Det handlar om att synliggöra det som sker. Om man gör bra saker utan att någon vet om det så sprids inte så mycket energi. Men om man gör bra saker och berättar om det, eller om man berättar om när andra gör bra saker, då sprids också bra energi. Nu när det finns sociala medier så kan vi enkelt hjälpa varandra genom att dela information om vad som händer på Gotland så att fler ser det. Då ger vi god energi både till mottagaren och till den som blir glad över att någon sprider informationen vidare.

Du kan alltså bidra till en mer positiv syn ganska enkelt och, det gäller förstås oavsett var man bor, men kanske behövs det särskilt på mindre orter där det kan vara lätt att tappa sugen? När vi kan vara med och lyfta varandra, då känns det bra i hjärtat!

Drömstugan som lokal utvecklingsmotor

Det pratas mycket om att utveckla landsbygden. Ett av de mest konkreta exempel jag sett på hur en satsning gynnar många är konceptet Drömstugan, ett koncept utvecklat av Pigge Werkelin. Drömstugan sätter fart på många verksamheter lokalt och ger intäkter till många, samtidigt som en plats får chans att upptäckas av många fler.

Drömstugan Slite

Vi har i flera år jobbat med reklam för konceptet Drömstugan som idag finns här på Gotland (Kneippbyn, Slite och Björkhaga), i Falun (Främby Udde) och Åre. Det finns planer för ytterligare två destinationer, Tanum och Farstanäs.

Idén Drömstugan kom till bland annat därför att det var svårt att få låna pengar från banken till att investera i att modernisera och utveckla campingar. Pigge Werkelin tyckte att det måste gå att hitta en smartare lösning för finansiering. Genom att bygga moderna stugor som säljs som bostadsrätter på en camping gick det att få in många privata finansiärer. En del av pengarna kunde då användas till att investera i exempelvis pool och restaurang och därmed göra hela området trevligare. Men, man får inte äga stugor hur som helst på en camping – där får man inte bo permanent. Området måste också vara öppet för alla som vill strosa runt, så möjligheten att privatisera sin stuga med exempelvis planteringar eller staket har begränsats.

Fördelarna för stugägarna är att de kan hyra ut stugan under den tid de inte själva vistas där och på så sätt få hyresintäkter, samtidigt som de inte behöver administrera uthyrningen och inte heller ta hand om gästerna. Dessutom tar driftansvarig på anläggningen också hand om skötsel och underhåll både av stugor och gemensamma ytor. Snacka om praktiskt och att man kan ha semester från första stund, när andra stugägare jagar runt och klipper gräs eller målar staket!

Drömstugan Slite

Det många kanske inte tänker på är vad ett sådant här koncept innebär för den lokala utvecklingen. I första steget sysselsätts de som ska bygga upp husen och anläggningen. Sen ska anläggningen ha personal och skötsel. Vare sig det är stugägare eller hyresgäster som bor i stugorna, innebär det merförsäljning för alla affärer, restauranger och andra ställen. I och med att stugägarna ofta väljer att hyra ut just under högsäsong för att få höga hyresintäkter, så väljer de själva att vistas i stugan på annan tid och därmed får man en säsongsförlängning. På det viset blir varje Drömstuga en liten utvecklingsmotor som ger mer ekonomisk kraft till lokalsamhället än vad en vanlig stuga ger. Det tycker jag är spännande.

Just i Slite på östra Gotland säljs i sommar de sista stugorna och där ser man nu fram emot att satsningen Sports Academy ska sätta Slite på kartan som en plats för idrott och locka till sig träningsläger och andra idrottsaktiviteter. Om vi lägger ihop det med Slite Utveckling (länk till deras tidning) som är en annan utvecklingsmotor så tycker jag att det ser ljust ut för Slite. Slite har helt enkelt börjat bli inne!

Stenströms – nu i Kappelshamn!

Hösten 2007 skaffade vi kontor i fd hamnterminalen/hamnhuset i Visby. Nu, drygt sex år senare, har vi sagt upp kontoret. Det började med att vi läste i tidningen att Region Gotland och Gotlands Bryggeri verkade vara överens om att hamnhuset ska rivas och ersättas med ett nytt bryggeri, men att regionen då ska erbjuda nuvarande hyresgäster alternativ.

Plötsligt kom frågan om kontor, var vi vill vara, att lyftas upp. Till att börja med höll vi utkik efter andra kontor, men en söndag, när vi diskuterade om vi skulle nappa på ett erbjudande om ett annat kontor eller inte, så uttalade vi de nästan otänkbara orden ”vi kanske inte behöver något kontor i Visby?”.

Klonk! Man kunde nästan höra hur biten föll på plats i livs- och arbetspusslet. Vi kanske inte behöver något kontor, vi kanske kan återgå till att ha kontor här hemma?

Varför ska vi ha kontor i Visby?

Om vi backar till 2007 var läget lite annorlunda. Ta en sådan sak som sociala medier 2007 – fanns det ens? Ett viktigt skäl till att ha kontor i Visby var att ha en närvaro där. Idag, 2014 är det lättare att hålla en närvaro i kunders medvetanden eftersom vi påminns om varandra i sociala medier, främst Facebook.

När det handlar om att jobba och hålla kontakt med kunder har vi alltid skött det delvis från Kappelshamn. Vi trivs med arbetsron här hemma. Om vi behöver ha möten i större lokal kan hyra in oss i mötesrum i Visby när det behövs och dessutom, det vore kul att kunna hålla kurser och andra möten här i Kappelshamn, då kan vi ju vara hos Maven Diner Café!

Nu är vi i färd med att ställa i ordning våra arbetsrum här hemma. Roine har redan tagit hem sitt ståbord och jag står på tur för att inreda mitt nya arbetsrum på jobbverandan. Det känns så kul! (Tyvärr kan jag inte få med vårt orangerutiga golv…) Vi har kvar kontoret i Visby till den sista februari – sen är det Kappelshamn som gäller!

Landsbygdsutveckling eller världsutveckling?

Den här förändringen har fått mig att tänka på hur den här flytten går i linje med hur vårt lilla duoföretag utvecklas. När vi flyttade till Gotland 2000 betraktade vi Gotland som vår huvudmarknad och att uppdrag på fastlandet var lite bonus. Då kämpade vi för att få våra första uppdrag på Gotland och vägen gick längs två spår, ett där uppdragen kom via företag på norra Gotland och ett annat där uppdragen kom via Gotlands kommun.

Idag har vi ett annat tänkande. Den digitala världen erbjuder nya möjligheter till utveckling. När vi rent faktiskt kan skaffa en kund i Malmö via Twitter eller en kund i Kalifornien via en samarbetspartner och hanterar uppdrag via Facetime, Facebook, Dropbox och mail så börjar vår fysiska placering spela allt mindre roll. Dessutom, med tanke på att jag under de två senaste åren haft allt mer att göra med Kalifornien, blir tidsskillnaden en faktor att ta hänsyn till. Rent faktiskt har det mesta av kommunikationen skett under tidig morgon eller sen kväll – tider då jag i vilket fall inte befinner mig på ett kontor i Visby…

När internet slog igenom i mitten av 90-talet var det många som pratade om möjligheten att jobba på distans, men av någon anledning var det trögt att få igenom det. Visionen om att allt fler skulle bosätta sig på landet för att få njuta av en fantastisk livsmiljö samtidigt som man jobbar för uppdragsgivare eller arbetsgivare på helt annan plats, blev inte så mycket mer än just en vision.

Idag, 2014, finns sociala medier och det känns som att idén om att distansarbeta nu gått in i version 2.0. I och med att jag och Niklas Myhr snart ger ut boken Det Goda Tramset i sociala medier kommer vi också att börja sälja digitala produkter – e-böcker – och därmed handlar begreppet marknad, inte längre om just det geografiskt lokala. Det kommer att vara lika enkelt att köpa en av våra e-böcker i Melbourne som i Haparanda eller Burgsvik.

Vi vet ännu inte vad allt detta innebär och vart det ska leda oss. Vi vet säkert att vi ser fram emot att fortsätta att jobba med våra härliga kunder var ni än befinner er. Vi kan ses över en kopp kaffe hos er, hos oss eller var och en hos sig, fast med kommunikation via FaceTime eller Skype!

Välkommen att höra av dig!

 

Stenströms 2011

På våren 2011 jobbade vi bland annat med Tott Hotell, Fide och så tog vi över Drömstugan (fast vi har inte gjort just hemsidan). Under hösten fick vi ett par helt nya kunder. Riktigt ovanligt var att vi kunde ha ordentlig semester hela sommaren. Det är första gången vi kunnat vara lediga mer än ett par veckor sedan vi flyttade till Gotland – om inte annat för att vi ofta haft ett par uppdrag som just måste utföras på sommaren. Vi njöt verkligen av den välförtjänta ledigheten. Läs hela inlägget

Dåtid, nutid och framtid

I ett uppdrag där vi gör försäljningsinformation till de tre fastigheterna vid Fidenäs som ska säljas har jag fått göra en tidsresa som börjar 1908 och tar sig framåt med järnväg, affär och camping. I ett annat uppdrag har vi gjort information om den gamla flyghangaren vid Visby Flygplats och när jag gick runt och fotograferade inne i hangaren innan den tömdes, så var det en tidsresa i flygets historia.

Jag påminns om de drömmar och visioner som folk hade då och de drömmar och visioner som folk har idag. Det är så mycket som går igen, mycket mindre än man tror är sådant vi kommer på idag. Läs mitt blogginlägg om Landsbygd och turism på Åsa Mitt i Världen.

Det krävs att någon vågar genomföra sina idéer för att något ska hända och om man verkligen vill skapa nya möjligheter så krävs det något rejält, som när man byggde järnväg på Gotland. Järnvägen gav liv till nya platser på landsbygden, som Fidenäs.

Idag är Drömstugan en sådan idé som har är stor nog att göra skillnad för orter som ligger utanför Visby. Det har man förstått i Slite och det känns som att samhället verkligen ställer upp på den satsningen. Vi har sedan ett par veckor fått i uppdrag att fungera som inhouse för Drömstugan och det känns kul att få vara med i gänget som jobbar med en gotländsk idé slår igenom inte bara här utan också på fastlandet.