Roliga samarbeten ger ny energi!

Vi startade vårt företag för 25 år sedan. Wow. Det känns märkligt. Vi har alltid varit bara två personer på Stenströms och hur vi än har funderat så har vi alltid kommit fram till att vi vill vara just två, men gärna i samarbete med andra. Det betyder att vi genom åren har samarbetat med olika företag, men mer som enstaka samarbeten, inte som en kontinuerlig arbetsform.

kusinrna_kreadag

Kreadag med Kusinera

2015 började vi samarbeta mer långsiktigt med två reklambyråer: Kusinerna Kommunikation i Visby och Navii i Västerås. Det betyder att vi idag har tre ingångar till jobb, eftersom vi förstås fortfarande har egna kunder också.

Dessutom inledde jag ett samarbete med ingenjör Scott Murray i Fremont, Kalifornien. Med honom som språk- och textgranskare kunde jag leverera engelska texter om teknik. Tyvärr avbröts det samarbetet på det allra sorgligaste sättet: han blev hastigt sjuk och dog sommaren 2016. Nu samarbetar jag istället med redaktör Debbie Elicksen, Edmonton, Kanada.

Känslan av att någon annan är projektledare

Roine och jag är vana vid att det alltid är någon av oss som är projektledare. Nu är det ibland någon på Kusinerna eller på Navii som tar rollen. Det är spännande och ofta skönt, som omväxling till hur vi brukar jobba. Då kan vi fokusera på att bara göra våra bitar.

Insikten om att vi kan be andra om hjälp

När det bara är Roine och jag som jobbar med ett uppdrag, så är vi totalansvariga för hela paketet. I många fall är det jättebra, eftersom det gör att vi verkligen lär känna kunden och kan bygga förtroende. Men när vi kör fast kan det ibland kännas frustrerande att allt hänger på bara vi två.

Så sent som i våras jobbade vi med ett stort projekt tillsammans med Kusinerna och kom till ett knepigt moment där vi inte visste hur vi skulle komma vidare. Plötsligt slår det oss att samarbete ju inte bara består av att DE ber oss om hjälp, utan VI kan ju faktiskt be dem om hjälp också. Vilken uppenbarelse för två personer som är vana att klara sig själva i alla lägen!

Vi får mer beröm och uppskattning!

Roine och jag lever och jobbar tillsammans. Vi är rätt så bra på att vara snälla mot varandra och visa uppskattning, men mycket av det vi utför i jobbet är vi ju så vana vid. Vi tar mycket för givet. Dessutom är det svårt att berömma varandra allt för frikostigt inför andra, eftersom vi ju också är gifta, och därmed jäviga.

Därför är det extra roligt när vi får beröm för det vi gör i samarbete med Navii eller Kusinerna. Det är inte bara Roine och jag som går runt och kliar varandras ryggar, utan berömmet kommer utifrån och det ger energi!

Inspirerande att se hur andra gör

Sen är det självklart roligt att få inblick i hur andra företag i branschen jobbar. Det blir en måttstock för vårt eget arbete, en inspiration och något av en ”sträck på dig och höj kvaliteten”-upplevelse.

Det här kan handla både om ren produktion och hur man sköter kundkontakter.

Roligt att få jobba med nya kunder

Vi är bara två personer och vi inser att stora företag nog hellre vill lägga sina uppdrag hos företag med fler anställda. Tack vare att vi samarbetar med Kusinerna och Navii som har fler anställda, får vi nu ingångar till en del större företag.

Sen har vi ju alla våra egna kontaktnät som gör att vi får in olika kunder. När det nu är så att Kusinerna ligger i Visby och Navii i Västerås, får vi på köpet en större geografisk spridning på de jobb vi utför.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Samarbeta över olika tidszoner

När jag skrev tillsammans med Scott och nu när jag skriver tillsammans med Debbie, så behöver vi tänka lite extra på hur vi ska kommunicera, när vi ska kommunicera, och hur vi ska hantera dokumenten vi jobbar med. Jag måste lära mig hur en för mig ny person läser instruktioner. Vi måste tillsammans hitta sätt att bolla olika frågor med målet att skriva riktigt bra texter.

En bonus med olika tidszoner är att när jag sover, så jobbar den andre. När jag kliver upp på morgonen, ligger nattens jobb i DropBox och väntar.

Faktumet att den jag samarbetar med befinner sig i USA eller Kanada gör också att jobbet KÄNNS mer internationellt och det är bra, eftersom produkterna vi skriver om säljs på en internationell marknad.

Nya samarbeten gör att vårt företag utvecklas

Det känns som det ligger i tiden att företag jobbar tillsammans för att vinna fördelar i form av kompetens och andra resurser. Något som är kännetecknande för mig och Roine är att vi ständigt försöker lära oss nya saker och att vi alltid försöker hitta både mer effektiva och kreativa sätt att jobba. Vi försöker se varje kunds speciella förutsättningar och därför blir inte vårt jobb rutinmässigt eller upprepande.

När vi nu samarbetar med andra, så är det andra förutsättning som ändrats som gör att alla inblandade måste tänka nytt för att anpassa sig till nya arbetskonstellationer.

Summa summarum, när vi bygger nya samarbeten så utvecklas också vårt lilla duo-företag och det gillar vi!

Skandinavien ur ett Amerikanskt perspektiv

När jag coachar någon och när jag marknadsplanerar med företag försöker jag ofta få dem att spegla sig i någon eller något som liknar dem, därför att när man gör det så blir det plötsligt mycket klarare vem man själv är och vad man står för. Sådant som det annars är svårt att lägga märke till därför att det känns så självklart. Vi är hemmablinda.

Jag har med stort nöje och intresse läst bloggen som studenterna från Business in Scandinavia (Chapman University, Orange County, California) skrivit under och efter sin resa till Skandinavien och bland annat Gotland. Somligt blir så mycket tydligare. Jag har plockat ut ett par exempel här, men om du letar runt på bloggen hittar du fler tänkvärda exempel.

Yuka Tomita skriver om ”Humble Volvo”:

”Throughout the day it became clear just how much Volvo adhered to doing business the “Scandinavian Way”. When asked questions as to how Volvo compared to competitors or whether the company made superior vehicles, the response was along the lines of we’ll show you what we do, and you can make the judgment for yourself. There was no bashing of the competition, or inflation of their activities and products. In all public presentations, there was more of a simple relation of their competencies and innovations, which all gear towards improving the driving experience.”

Vi svenskar säger ofta att vi måste bli bättre på att sälja oss, våga skryta lite mer, framhäva oss och kanske drar vi till med att vi behöver bli lite mer ”amerikanska”. Men så kommer Yuka och lyfter fram ödmjukhet som en positiv egenskap för företag i Skanidinavien. Kanske hänger det ihop med att hon är från Japan och vi har ju hört i många år att den japanska och svenska kulturen har många likheter. Men tänk om det är så att ödmjukhet kan imponera på amerikanare? Att vår grej att vara ödmjuka som svenskar inte är en nackdel utan en fördel när vi möter andra kulturer där man skryter och brer på? Bara för att man gör på ett visst sätt i ett land, betyder det inte att alla i den kulturen gillar att det görs på det viset.

Jay Woraratanadharm skriver om ”Survival through Adaption”:

”In a rapidly evolving world of technology, people nowadays are doing more things on the go and utilizing their mobile devices more than ever. The result of Nordea’s new strategy namely in the form of continued profits will be unveiled in the future but I believe that they are making the right change in doing so. When we walked around the Scandinavian countries, we noted that public transportation is everywhere. People are not as likely to stop at a physical store in order to conduct their transactions or even perform inquiries.”

Jay kopplar ihop den svenska kollektivtrafiken med att det blir nödvändigare att ha lösningar för internetbank och också bank-appar i sina smartphones. Så har jag aldrig tänkt. Jo, jag har tänkt att smartphones kanske används extra flitigt av de som använder kollektivtrafik eftersom de ger något att sysselsätta sig med, men att kollektivtrafiken i sig gör att det blir mindre sannolikt att vi vill stanna här och där och uträtta ärenden, som att gå till banken, det har jag aldrig tänkt. Då kan man undra om detta flitiga kollektivtrafikåkande i förlängningen faktiskt gör att vi svenskar blir bättre på att utveckla appar till smartphones?

Scott Shaffstall skriver om ”Green Tech? Try Green Culture”:

”These countries and cultures are not perfect. But this, to us, is a somewhat smarter world, a somewhat better world. It is a world that many around the globe could learn from. As business students, we too often focus on profits and on… profits. But if you cannot look your fellow man in the eye and be proud of what you do, if you cannot look around your cities and wilds and see that your grandchildren will enjoy the same splendors that you have… then how are you really profiting at all?”

Scott och Jeff skulle undersöka närvaron av grön teknologi under sin resa i Skandinavien och upptäckte att det snarare handlar om att hela den skandinaviska kulturen genomsyras av ett grönt tänkande. Det här gör mig lite stolt! Jag tror att vi som bor här oftare tänker på det som inte fungerar och funderar över hur det ska kunna göras bättre och glömmer bort att sträcka på oss för det som redan har åstadkommits. Vi är faktiskt ganska bra på att tänka grönt här i Sverige och möjligen ännu lite bättre just på Gotland!

Jessica Price skriver om ”Scandinavia Adventure: Endless Summer Daylight and Meat and Potatoes”:

”The passageways were dark and the steps were thin and there was rarely any light. What was unique about this experience was that there were no rules or regulations. Staff members weren’t even on hand. Rather, there was a small sign that said “Climbing these passageways is at your own risk.” How awesome, we had the freedom to explore! It was eye-opening to me and it was a little weird not having someone watch over me. I felt like a kid again! I noticed that throughout Scandinavia there was a freedom to explore.”

Jessica upptäckte Visby innerstad på egen hand och blev förtjust över att hon kunde klättra upp i kyrkoruiner utan att vara övervakad. Hon gör reflektionen att man inte törs släppa folk så fritt i USA av rädsla för att bli stämda. Men här litade vi på att hon kunde ta ansvar för sig själv. Jag blir varm i hjärtat när jag läser det!

Läs gärna vidare i bloggen på egen hand och hitta dina egna guldkorn och insikter!