Världen närmar sig Gotland!

Rubriken är förstås lite fel, Gotland är en del av världen, så för att världen på riktigt skulle kunna ha ett avstånd till Gotland, krävs att ön skjuts ut i rymden. Men, ni förstår kanske vad jag syftar till? På många sätt kommer vi närmare andra länder och därmed människor som bor på olika ställen runt om på vår planet.

Det som vi först tänker på är kanske att det kommer hit turister från andra länder och det är något som kommer att bli än mer tydligt när den nya kryssningskajen invigs nästa år. Men det kan också handla om att gotländska företags produkter levereras ut i världen.

Flera av oss har kontakter med personer i andra länder och ofta via sociala medier, som Facebook, och på det sättet sker ett informationsutbyte. Om man tar detta informationsutbyte ett steg längre, kan det leda till att vi samarbetar med personer i andra länder.

Det är också vanligt att vi läser nyheter publicerade online av olika tidningar runt om i världen – tänk om journalistik och tidningsartiklar skulle kunna bli en av Gotlands exportprodukter?

Jag skulle gärna vilja påminna om att möjligheterna att jobba globalt med Gotland som utgångspunkt, blir allt större för var dag. För oss som är verksamma på just Gotland, är det tacksamt att kunna hitta vägar till att jobba med en större marknad.

När kryssningsturisterna går i land!

2018 invigs den nya kryssningskajen i Visby och då räknar man med att antalet kryssningsgäster ökar från nuvarande 60.000 per år till 150.000. Genom att det då blir enkelt att ta sig in till land kommer tiden som kryssningsgäster befinner sig på Gotland att öka och det gör att möjligheten att ta sig runt på Gotland förbättras. Om kryssningsbåtarna innan mest varit en angelägenhet som rört Visby, så innebär kryssningskajen att så gott som hela Gotland kan vara med och ta emot dessa gäster. Eller, vara med och tjäna pengar på kryssningstrafiken.

Redan idag är det många inom besöksnäringen som ger information på fler språk än svenska, men fortfarande saknas mycket information på engelska, tyska, finska, italienska med flera språk. Och nej, Google translate är ännu inte tillräckligt bra för att upplevas som ”god kundservice”, tyvärr. Tänk dig själv att du är en italienare som reser runt på en kryssningsbåt och är nyfiken på vad som finns att göra på Gotland: vilken information kommer du att läsa först? Den som är på ditt modersmål, den som är på engelska eller den som är på svenska? När jag ställer frågan så här är förstås svaret givet, men trots det är det inte självklart att tänka så här för företag i besöksnäring, handel och transport. Än så länge kan man få konkurrensfördelar genom att ha information på flera olika språk.

Om du dessutom ser till att det finns information på flera språk om din verksamhet på internet, då kan nyfikna och intresserade besökare hitta det du erbjuder långt innan det är dags att gå i land på den nya kajen i Visby.

Skulle det gå att sälja dina varor eller tjänster till andra länder?

Det finns flera gotländska företag som exporterar sina varor till andra länder idag, men det skulle antagligen kunna vara många fler. Allt som går att skicka med rimligt stora paket är enkelt att sälja till andra länder. Jobbar du med större saker, snackar vi kanske containrar, men allt som går att transportera till andra länder bör ju gå att sälja dit också. Okej, det kan finnas lagliga hinder för vissa produkter, men i princip.

Sälja tjänster då, går det? Digitala tjänster går självklart att exportera, det ligger i dess innersta väsen att de inte låter sig hindras av landsgränser. Men andra tjänster som mer handlar om informationsutbyten som juridiska tjänster, coaching, programmeringstjänster, översättningstjänster, texttjänster, research, arkitekttjänster… de borde också passa för export. Vi på Stenströms har vid ett tillfälle gjort ett webbuppdrag för en kund i Kalifornien. Det gick bra och var roligt! Vi skulle gärna göra fler sådana uppdrag.

En del varor och tjänster behöver mycket personlig insäljning – ju viktigare det är att kunden har förtroende för företaget eller personen som säljer något, desto tyngre väger personlig försäljning. Omvänt, ju mindre risk som är förknippad med att köpa en viss produkt, desto snabbare kan vi fatta ett köpbeslut på till exempel en webbshop.

Oavsett vilka av dina produkter det är som du tror skulle kunna gå att sälja utomlands, kan en början vara att ha information på engelska på din webbplats. Eller, varför inte en webshop på fler språk än svenska, om du säljer lätt-paketerade produkter? Jag undrar hur många av öns alla webbutiker som får skicka sina varor utomlands? Det borde vara ganska många.

Samarbeta med personer i andra länder

Jag känner till minst en uppfinnare på ön som samarbetar i ett internationellt nätverk med att ta fram nya tekniska lösningar. Det är ju så enkelt att samarbeta med hjälp av internet att det inte längre spelar någon roll om din kollega finns i samma hus, på fastlandet, i Spanien eller Kina. Det enda som möjligen kan vara en nackdel är tidszonerna, som gör att man kan behöva ha Skype-möten eller chatta på sena kvällar eller tidiga morgnar. Samtidigt är det lite härligt att man kan skicka iväg en grej vid arbetsdagens slut, som sedan kollegan med jobbar vidare med under natten, så att allt är klart när man börjar nästa arbetsdag.

Vi på Stenströms samarbetar ibland med programmerare i andra länder och även med en ingenjör i Portland, Oregon, USA – Malcolm Manness. Han hjälper mig att granska och höja nivån på engelska texter om teknik. Precis som när du nätverkar lokalt för att lära känna samarbetspartners och kunder, tar det tid att bygga ömsesidigt förtroende. Det underbara är när du en dag inser att du behöver hjälp för att utföra något och du kommer på att du redan har en person i ditt nätverk som kan hjälpa dig. Troligen har ni då lärt känna varandra därför att ni har haft ett gemensamt intresse eller en gemensam vän. Men för att komma så pass långt, krävs förstås att du är öppen för nya kontakter.

Exportera journalistik?

Något jag undrar över är om inte våra lokala tidningar skulle satsa på att skriva artiklar på fler språk. Många runt om i världen är intresserade av Gotland eftersom vi är ett besöksmål. Tänk om de kunde hitta artiklar på engelska om exempelvis Gotlandsruss, vikingar, konstnärsveckor och musikevenemang? Eller kanske artiklar som tar upp frågor som personer på liknande platser – typ öar med turism – kan vara intresserade av, tänk vattenhushållning, transporter eller belastning på sjukvård? När vi söker information om olika saker så googlar vi ju idag.

Jag har själv varit på vippen att skriva minst en artikel om samhällsservice på Gotland, därför att en person i USA var intresserad av hur olika saker sköts här. I ett läge då de lokala tidningarna lever i en ganska osäker tillvaro, skulle det kanske vara idé att höja blicken och fundera över hur vårt lokala kan vara intressant också utomlands, och om det går att tjäna pengar på sådana artiklar?

 

Hur står det till med den Digitala Kompetensen?

På sjuttiotalet var datorer något som nördar pysslade med, på åttiotalet började DOS sätta spår på arbetsplatser och i skolor och på nittiotalet började vi på allvar använda datorer. Efter milleniumskiftet var internet och mobiler en självklarhet och under tiotalet har sociala medier, framför allt Facebook, etablerat sig som en ny plattform för vår kommunikation.

Men det finns de som bromsat sig genom alla dessa år och som av tidsbrist eller olust aldrig lärt sig att bli bekväma med vare sig datorer, mobiler eller internet. För oss som redan från slutet av åttiotalet vinnlagt oss om att lära oss så mycket som möjligt för att det gjort vårt arbete och vardag så mycket enklare och roligare, har kunskapen kommit i små steg allteftersom. Vi har vuxit ihop med den digitala utvecklingen. För de som bromsade blir avståndet till den digitala världen större för varje utvecklingssteg som de inte hakar på – det är en ganska skrämmande tanke.

Vad händer om dessa bromsande personer sitter i styrelsen för företag? Enligt en artikel i Dagens Industri Digital saknar åtta av tio styrelsemedlemmar digital kompetens.

”Digitaliseringen kullkastar bransch efter bransch. Men bara en bråkdel av börsjättarnas styrelsemedlemmar besitter digital kompetens. ”På företagssidan ligger Sverige jättelångt efter”, säger digitaliseringsexperten Sara Öhrvall.”

Sara fortsätter:

””Att styrelsen helt saknar den kompetensen kan bli ett problem. Dels för att styrelsen inte ställer rätt frågor till ledningen, dels för att ledningen inte får gehör för stora investeringar som krävs. Man sätter heller inte fokus på rätt frågor att diskutera”, säger Sara Öhrvall.”

Vad är då digital kompetens?

Enligt Wikipedia: Digital kompetens kan definieras som förmåga att kunna använda Internet och digital teknik för att stödja det egna yrkesutövandet.

Enligt Digitaliseringskommisionen: ”Att vara digitalt kompetent är att vara bekväm i digitaliseringen, som den definieras av digitaliseringskommissionen ovan, och att kunna hantera omvälvningen som digitaliseringen innebär i alla delar av livet utan alltför stora svårigheter.”

Digital kompetens innebär att ha:

  • de kunskaper som behövs för att inhämta, kommunicera, interagera och producera digitalt,
  • de färdigheter som behövs för att använda digitala verktyg och tjänster,
  • förståelse för den omvälvande kraft som digitaliseringen innebär i samhället
  • motivation att lära mer om möjligheterna, hindren och bristerna.

Att vilja ta klivet in i i den digitala världen, men inte kunna…

Vi fick en gång en förfrågan om att hjälpa en kund med hemsida, sociala medier och lite annat som hade med hens datorer att göra. Den här personen var välutbildad, satt på fina, höga styrelseposter och har gjort en strålande karriär. Men dessvärre missade hen den digitala utvecklingen och hade dessutom utvecklat en aversion mot allt detta.

Vi kom till en punkt där vi fick avbryta uppdraget. Det gick inte att kommunicera med en person som å ena sidan behövde massor av hjälp med just det digitala, men som å andra sidan inte ville skaffa sig ens de grundläggande kunskaper om det digitala. När personen dessutom kände sig osäker på grund av den kunskapsbristen och då tog hjälp av någon bekant som möjligen hade en aning mer kunskap om det digitala, men på 90-talsnivå, så skar det sig ordentligt. Med övermogna argument försökte hen ha synpunkter på våra nutidsanpassade förslag och det gick inte ens att diskutera. Eller jo, vi försökte förstås, men på grund av den digitala rädslan hos den här personen så klarade vi inte att etablera förtroende och utan förtroende kan vi inte genomföra uppdrag. Så vi avbröt.

Det här är en sorglig historia, för den här personen har fortfarande samma låga digitala kompetens och alla sina fina, höga maktpositioner. Hen skulle fortfarande behöva hur mycket hjälp som helst, men har en sådan misstänksam grundinställning att jag inte förstår hur det skulle gå till.

Det är också förvånande att man kan nå så långt i karriären utan att ha ta klivet in i den digitala världen. När jag då läser artikeln i Dagens Industri Digital och förstår att åtta av tio styrelseledamöter i börsbolagen är ungefär likadana, då blir jag rädd.

digkomp

Digital kompetens och nyfikenhet går hand i hand

För att leva och verka i ett digitalt samhället krävs att vi är öppna för att ständigt lära oss nytt. Facebook uppdateras och förändras, våra datorers och smartphones operativsystem uppdateras och förändras, hur vi betalar en kompis förändras, hur vi håller kontakt med våra barn förändras, hur vi söker kunskap förändras – jag kan göra listan hur lång som helst. Man behöver inte lära sig allt om allt, men vara beredd på att snabbt lära sig det som behövs för de olika situationer vi befinner oss i.

Ett exempel på baskunskap som underlättar vår arbetssituation är om våra kunder använder molntjänsten DropBox – då kan både vi och kunden ha en gemensam mapp som båda kommer åt och som båda kan lägga dokument i eller hämta dokument från. Vi slipper leta i e-posttrådar efter dokument i rätt version.

Ett annat exempel är om kunden är bekväm med att chatta via Facebook Messenger, så mycket enklare det blir om jag behöver ställa en kort fråga och jag ser att kunden är online!

I ett allt mer miljömedvetet samhälle är det också bra om vi kan spara på papper – hur självklart är det för dig att lägga över ett dokument på iPaden istället för att skriva ut det när du ska läsa det? Om du använder exempelvis appen GoodReader så går det utmärkt att lägga till kommenterar och göra andra slags noteringar i dokumentet.

Det finns många fler exempel på hur man kan underlätta sin arbetsdag med digitala lösningar: använda digital delningsbar kalender, skissa digitalt så att bilderna går lätt att dela eller lägga in i andra dokument, skriva texter som är kopplade till en molntjänst – i mitt fall iCloud, andra väljer exempelvis Google Docs, vilket gör att jag kan förflytta mig mellan olika datorer och enheter och fortfarande skriva på samma text.

Idag är det nästan självklart för de flesta företag att de också har en sida på Facebook, men hur ska en företagsledare förstå vitsen med det om hen inte själv använder Facebook och har lärt sig hur det går till där? Det är lätt att säga att ”nu ska vi använda sociala medier för att marknadsföra oss”, men om man inte sett till att lära sig sociala medier genom egen erfarenhet, så kan det bli svårt. Ännu värre om ett företag faktiskt gör en rejäl satsning på sociala medier, medan VD:n fortfarande tar avstånd.

Tack vare internet har vi fått tillgång till hela världen på ett helt nytt sätt och det är flera företag som gärna vill jobba internationellt. Vi har sett flera unga framgångssagor som Minecraft, Spotify och Skype – där handlar det om personer som har en naturlig och självklar relation till internet och datorer. Men om man inte är purung och inte har en sådan självklar relation till internet och datorer, är det kört då?

Nej, det är det inte. En del som är i vår ålder, födda på 60-talet, försöker skylla på åldern när de säger att de inte kan något om internet eller datorer. Det imponerar inte på oss. Det handlar inte så värst mycket om ålder, utan till största delen om attityd. Om du inte vill lära dig och skaffa dig digital kompetens, ja då är det ditt beslut. Men för så gott som alla som vill lära sig och bli digitalt kompetenta finns det massor av möjligheter.

Är du företagare med en bolagsstyrelse är det kanske dags att fundera över om ledamöterna besitter en bra mix för att möte framtidens utmaningar. Det vore väl kul att kunna säga att ”i vår styrelse har åtta av tio digital kompetens”?

Äntligen har vi fiber!

fiber

Stenströms kommer inte långt utan internet. Det är en del av vårt arbete. Från första början var det modem, sen adsl och faktum är att det adsl vi haft via koppartråd i Kappelshamn har fungerat ovanligt bra, troligen beroende på att vi bor nära telestationen och att det inte är så många som använder internet här.

Men, tanken på fiber har fått våra hjärtan att klappa lite extra. För ett par år sedan bildades Hangvar Fiberförening och i somras var det äntligen dags att koppla upp oss på internet med kapacitet 100/100 mbit/s.

Om vi ska göra en återblick till när vi startade Stenströms 1991, så visste vi knappt vad internet var. Bara några år senare skaffade vi vårt första modem till vår Macintosh IIsi och strax gjorde vi också hemsidor. Vi har alltså varit med och gjort hemsidor ungefär så länge som det varit möjligt. (Vad sägs om det?)

Vi känner oss stolta över det som alla lokala fibergrupper åstadkommit på Gotland. Nu är det bara någon socken kvar och sedan kan så gott som alla på ön skryta med att de har tillgång till fiber. Vi gillar särskilt att betalningsmodellen är solidarisk och att alla har ställt upp på det. Det betyder till exempel att den i vår fiberförening som bor lite ensamt i skogen har betalt lika mycket för sin fiberanslutning som vi som bor nära våra grannar.

Vi hoppas att fibertäckningen på ön gör att fler som har möjlighet att utföra sina jobb oberoende av geografisk placering, vågar ta steget att flytta hit!

I händelse av…

När min pappa Nisse dog 2004 så hann han med att ge mig fullmakt att göra ett uttag på hans bankkonto precis innan, så de på banken här på Gotland visste redan i alla fall det om mig‚ att jag var hans dotter. Sen var det ju det vanliga med dödsbo då vi anlitade en person för att göra bouppteckningen. Allt gick att hitta i lådor och i bankfack.

Idag är det inte så enkelt som att en person får tillgång till den avlidnes bankkonton, lådor och bankfack. Idag har den som avlider ganska säkert också virtuella tillgångar, både i sin egen dator och på internettjänster. För att få tillgång till dessa virtuella tillgångar i form av Facebook-konto (med bilder, filmer etc), YouTube (filmer), Flickr (bilder) och liknande krävs inloggningsuppgifter. Ja, ofta behöver du ett lösenord för att bara kunna ta dig in på en persons iPhone eller dator…

För snart en månad sedan dog en vän och samarbetspartner i Kalifornien. Jag vet att han så gott som skrivit klart en bok och jag frågade hans syster om den. Hon berättade att hon inte lyckats ta sig in i hans dator, men hoppades att hon skulle hitta hans inloggningsuppgifter någonstans bland alla hans papper. Hans dator lär vara som ett låst kassaskåp fyllt med bilder, textmanus, programkod och en massa mer som jag inte känner till.

När det gäller den här mannen så var han inte aktiv på sociala medier, men han hade konto på Linkedin och Twitter. Konton som nu förstås är helt inaktiva, men där ingen information finns om att han inte längre är i livet.

Jag har konton på väldigt många olika ställen… Jag har bilder på internet, i molntjänster och på min dator. När jag dör skulle jag tycka att det vore bra om mina anhöriga kunde berätta om det också i sociala medier, för det verkar konstigt om det fortfarande ser ut som att jag lever om jag inte gör det. Precis som mina föräldrar efterlämnade en massa dokument i olika lådor, så kommer jag att efterlämna en massa digitala dokument. Dokument som ibland har praktiskt betydelse för de efterlevande, eller som bara ingår i högen av ”minnen”.

Just därför har jag också sett till att min familj har tillgång till mina lösenord. Jag vill inte att de ska behöva hacka min dator för att komma åt de här dokumenten.

Något annat som jag vet har hänt här på Gotland är att en grupp som jobbade ihop startade en Facebooksida tillsammans, sen dog den personen som var administratör för sidan. Personen var den enda som var administratör för den sidan. Hur gör man då? Sidan var viktig för deras marknadsföring. På grund av detta rekommenderar jag alla som startar en Facebooksida att se till att de är minst två administratörer. Det behöver inte vara så dramatiskt som dödsfall, det händer att man blir sjuk, reser till platser utan wifi och så vidare – vem kan då ta ansvar för den gemensamma Facebook-sidan om den enda administratören inte kan gå ut på internet och hålla koll?

Sammanfattningsvis: om du inte redan har sett till att göra inloggningsuppgifter tillgängliga ”i händelse av…”, så kan du orsaka mycket onödigt krångel. Gör en liten inventering och tänk ut hur du kan underlätta för dina anhöriga.

Flyktingar, smartphones och Facebook

pojkepaflykt

Just nu präglas Europa av flyktingsituationen. Här på Gotland välkomnas flyktinggrupper på flera olika ställen – krig och oroligheter i Syrien och Afghanistan tvingar alltså iväg människor som söker sig ända hit, till en ö mitt i Östersjön. Vår värld hänger ihop.

Det som gör att vår värld hänger ihop är människor och för att de ska kunna hänga ihop så krävs någon form av kommunikation.

Om jag skulle behöva fly idag, så skulle internet vara min bästa vän och för att kunna ta del av internets utbud av information och tjänster, så skulle jag ta med mig min iPhone. Faktum är att om jag kunde så skulle jag nog ta med mig två iPhones, så att jag skulle klara mig även om en av dem gick sönder, blev stulen eller tappades bort.

En del har ifrågasatt att flyktingar har med sig smartphones… Det krävs inte så mycket praktisk fantasi för att inse att en smartphone är ett av de viktigaste verktygen för dem som är på flykt. Med min iPhone håller jag koll på vad jag har på banken, kan boka och betala både hotellrum, tågbiljetter och flygbiljetter. Jag har ständig tillgång till kartor där jag har utmarkerat var jag själv befinner mig och faktiskt, i appen Hitta Vänner kan jag också se var mina närmaste vänner befinner sig – om de har gett mig tillåtelse att göra det och om de också har iPhones. Ovärderliga funktioner om jag vore på flykt.

I en artikel i Aftonbladet berättar UNHCR att de delar ut SIM-kort till flyktingar just därför att smartphones är så viktiga redskap.

Vi använde internet hela vägen, vi hade enbart mobilen till hjälp för att boka hotell, hitta en järnvägsstation eller ta oss igenom en skog, berättade Hesham Muadamani från Syrien, som lyckats ta sig till Tyskland.

Ett annat viktigt redskap för flyktingarna är Facebook och Facebook-grupper, tack vare dessa tjänster kan människor på flykt hålla kontakt med och hjälpa varandra.

Att smartphones och Facebook är till så stor hjälp för människor på flykt tycker jag är ett tydligt tidens tecken på att internet är en av våra viktigaste infrastrukturer. Det skär sig när jag läser att någon kändis valt att avstå sin smartphone under en period eller när jag möter människor som fortfarande vägrar Facebook, och att de gör det med illa dold stolthet. För mig uttrycker det att de inte vill vara tillgängliga, att de vill hålla ett avstånd till andra och säkerligen tänker de inte själva på att de samtidigt försvårar för andra att hålla kontakten med dem. Jag ser inget fint och ädelt i det.

refugee_solros

Oavsett om man behöver hjälp eller vill ge hjälp så är Facebook ett förträffligt redskap. Här på norra Gotland finns en Facebook-grupp där många praktiska problem runt flyktingmottagandet avhandlas, det kan skickas ut en fråga om någon kan ge bort vinterskor i storlek 38, det informeras om möten och man länkar till tips och viktig information.

Det är vad som är fint och ädelt i mina ögon: att människor går ihop och hjälper varandra. Jag blir så himla stolt över alla fantastiska människor här på ön som bestämt sig för att de flyktingar som kommer hit ska få det riktigt bra. Nätkärlek.

Vi människor vill hänga ihop. Hela vägen från Afghanistan och Syrien till ett litet samhälle på norra Gotland. Tack vare internet, smartphones och Facebook är det möjligt.

PS. Och då har jag inte ens nämnt alla de hjälpaktioner som använt Facebook för att samla ihop pengar och informera. Via Facebook har jag kunnat följa dels ett gotländskt initiativ, From Gotland to Lesbos With Love,  där en liten grupp åkte ner för att hjälpa flyktingar som kom med båtar till Lesbos och dels organisationen Carry the Future från Kalifornien som åkte till Lesbos för att dela ut bärselar till flyende familjer med små barn.

Öppna webbshop med WooCommerce för WordPress

WooCommerce är ett tillägg till WordPress. Shopen har alla funktioner som krävs för att sälja på nätet och är likt WordPress enkel att lära sig hantera. Shoppen kan integreras snyggt och blir en självklar del av webbplatsen.

webbshop1

Ur kundens perspektiv

På startsidan kan man visa några produkter eller på annat sätt göra reklam för webbshopen. Men om webbshopen är det viktigaste på webbplatsen ska förstås själva shopen vara startsida.

Produkterna samlas på en egen butikssida på webbplatsen. Denna sida kan efter behov innehålla fler designelement än själva produkterna och designas på många olika sätt. Produkterna kan sorteras i olika kategorier och visas med olika ordning.

Varje produkt har en egen produktsida. Här visas produktens huvudbild och valfritt antal tilläggsbilder. Bilderna förstoras ovanpå sidan när man klickar på dem, s k lightbox. Produktens namn, en kort reklamig beskrivning och pris visas överst. Här visas också kundbetyget i form av 1–5 stjärnor om man vill det. Har produkten olika alternativ som t ex storlekar visas detta i rutan under. I nästa ruta finns flikar med mer produktinformation samt en flik för samlade kundomdömen. Vid varje produkt kan man också visa en standardtext som gäller alla produkter, t ex köpvillkor.

webbshop2

När kunden klickat på Lägg i varukorg fylls varukorgen på. Kunden uppmanas att gå till Varukorgen eller fortsätta handla. På webbplatsens meny finns nu en ikon i form av en kundvagn för snabb tillgång till sin varukorg. Varukorgen visas på en egen sida. Här kan kunden kontrollera sina val och ta bort sina felköp. Webbläsaren sparar varukorgen så den finns kvar tills du tömmer den.

I Kassan kan den som har skapat ett konto (frivilligt) logga in för att slippa skriva in alla sina uppgifter igen och för att kunna recensera en produkt. Man blir också påmind om rabattkoden om man inte lagt in den i Varukorgen. Förutom alla vanliga leveransuppgifter kan kunden lämna meddelande till säljaren.

I Rickard Söderbergs webbshop sker betalningen enbart via Paypal. Antingen har kunden ett konto eller så skapas ett automatiskt när man betalar med kort.

När man har betalat får man ett kvitto skicka till den e-postadress man uppgav i kassan. Valde man att skapa ett konto får man också info om detta via e-post.

Shop Manager

Den som ska sköta shopen, dvs hantera leveranser, lägga in produkter och ta ut rapporter, kallas i WordPress för Shop Manager. Denna användare loggar in som vanligt till sin webbplats.

En webbshop är som att kombinera en blogg med ett ekonomisystem. Tänk att varje artikel/vara är som ett blogginlägg, fast med fler inställningar. Dessutom måste man göra en del hantering av beställningar.

Hantera produkterna

Produkterna läggs in i butiken på samma sätt som man skapar inlägg i WordPress. Varje produkt kräver dock betydligt fler inställningar och val. En produkt kan vara en fysisk vara, en digital fil som ska laddas ner eller en virtuell tjänst.

För att kunna lägga in varje produkt i systemet behövs följande information: produktnamn, kort säljande beskrivning, informativ produktinformation, huvudbild och ev kompletteringsbilder, artikelnummer, ordinarie pris, lagersaldo, vikt, dimensioner för packad vara, fri frakt alt fraktkostnad, vill du tillåta recensioner och inte minst ange försäljningsvillkor? Och momsen förstås. Du kan ange olika momsklasser och tala om för varje produkt vilken moms som gäller.

Att jobba med rabattkoder är populärt och är ett bra sätt att premiera sina föreläsningsbesökare, följare, kunder, partners etc. En eller flera valfria koder läggs in i systemet och delges de som ska nyttja rabatten. Rabattkoden kan vara på en viss summa, eller procentuell avräkning eller gälla för fri frakt. Man kan också ange hur länge koden ska gälla. Kunden skriver in rabattkoden när man ska betala sitt köp så dras rabatten automatiskt.

I och med att webbshoppen är ett säljsystem så leder det till att du får ett kundregister. Kunden skapar ett användarkonto med användarnamn och lösenord. Ett användarkonto är en förutsättning för den som vill skriva en recension av den produkt de köpt. Det går att göra s k gästköp då kunden slipper skapa ett användarkonto. Gästköp kan avaktiveras för att tvinga fram ett användarkonto. Alla kunder hamnar under Användare.

Frakten kan hanteras på flera sätt i webbshopen. Det enklaste är förstås att ha fri frakt, dvs frakten inbakat i priset. Man också ha ett fast pris, dvs ett pris per produkt eller ett fast pris per beställning. Man kan skapa olika fraktklasser med olika avgifter som man tilldelar produkterna.

Hantera ordrar

I WordPress vanliga administrationspanel syns en ruta med order-status. Direkt på startsidan ser man shopens status. Klicka på ”Order väntar på bearbetning” går direkt till ordern. När produkten är skickad markeras ordern som genomförd. Man kommer också åt shopen via avdelningen WooCommerce som syns i menyn.

I systemet skapas en sida för varje order. En lista på alla ordrar visas på samma sätt som listan med alla blogginlägg. Några nya symboler i högerkant ger visar orderns status. Ett klick på ”ögat” visar all info om ordern. Här kan du göra allt det som ibland krävs för en order såsom att redigera status, adress, beställning och lägga till notiser. När allt flyter ovanpå behöver man inte öppna dessa order-sidor utan orderlistan räcker. Allt loggas så att man kan följa alla händelser. Återbetalning gör du via den tjänst kunden valt för betalning i kassan.

webbshop3

Systemet ger bra rapporter av försäljningen uppdelat på valfri tidsperiod. Man kan också få ut rapporter för försäljningen av varje produkt och varje produktkategori om man vill. Vill man ha koll på sitt lager finns det statistik för detta att plocka ut. Du kan också få ut en moms-redovisning. förarbete för att allt ska fungera med köpinformation, betalning, leverans, returer, moms osv.

Vilket betalningssystem ska du välja

Det som förstås är enklast och gratis är att ha förskottsbetalning. Antingen som postförskott eller så kan kunden sätta in pengar på ditt konto. Du skickar varan efter du har kollat ditt konto. Men det är mycket svårt att sälja med den här betalningsmetoden. Kunden är van vid annan service och är noga med att inte kunna bli lurad.

En bra och smidig lösning är att skaffa sig ett företagskonto på Paypal. Allt finns inbyggt i WooCommerce, du behöver bara ange din mailadress och ditt id-nummer hos Paypal.

Paypal erbjuder också den billigaste lösningen. För kunden kostar det ingenting. För säljaren kostar det procent samt en fast avgift för varje transaktion. För en liten webbshop med ett 10-tal produkter kostar det runt 3,4% plus 3,25 per transaktion. För en tröja för 199 kr blir kostnaden då ca 10 kr. Kunden måste dock ha ett kreditkort och Paypal-konto, villket kan skapas vid utcheckningen.

En fullständig lösning är att använda svenska Klarna Checkout vilket erbjuder kreditkort, banköverföring och fakturering. Klarna tar all risk. Men det kostar därefter. Klarna lämnar inte ut priser för sina tjänster annat än via offert när de har kollat in din webbshop. För små webbshoppar hamnar priset oftast kring 15 kr plus 3% per transaktion. Med tröjan som exempel blir det runt 21 kr. En engångskostnad på ca 700 kr per år tillkommer för tekniken.

Gotländska Payex går förstås också att använda som betallösning. Det krävs ett avtal med Payex och ett tillägg från Krokedil. Kostnaden ligger troligen i närheten av Klarnas.

Sälja internationellt

Det är betydligt mer komplicerat att sälja utanför Sverige. Men det är förstås fullt möjligt med WooCommerce och WordPress. Det finns internationella momsregister och fraktklasser att tillgå (t ex denna med momsinställning för EG-länder). Det finns också ytterliggare tillägg till WooCommerce som kan hjälpa dig med detta.

Hålla koll på shoppen

Vid en ny beställningen i butiken skickas en order ut automatiskt via e-post till Shop Managern om man så önskar. Man kan också få mail vid avbruten order för att på så sätt kunna kontakta kunden.

Vill man ha kontoret på fickan finns appen Woo för iPhone. I appen kan du se försäljning, ta hand om ordrar, se lagersaldo och all annan information om dina produkter.

Integrera andra funktioner och bygga ut systemet

WooCommerce är en framtidssäker produkt. Det pågår ständig utveckling och nya funktioner och tillägg dyker upp varje vecka. Det mesta förstås för en internationella marknaden såsom frakt med FedEx eller UPS. I Sverige är det betalningsföretaget Klarna och det molnbaserade ekonomisystemet Fortnox som är vanligast just nu. Nyligen lanserade Redlight Media en lösning för att betala med Swish i webbhopen.

FS data har gjort en ordentlig teknisk genomgång av WooCommerce de kallar E-handel med WordPress.

Tillägg 151217:

Kund i Lund: Christer Ljungberg

Christer Ljungberg VD Trivector

Foto Lars Lydig

Nya tider, härliga tider – sådant jag trodde var fasta sanningar utmanas och omvandlas till ny kunskap och erfarenhet. För några år sedan tänkte jag att det för varje uppdrag var viktigt att träffa kunden på deras spelplan, alltså vara på plats och uppleva deras företag och verksamhet för att kunna fånga den rätta känslan och förstå kundens verklighet.

Jag tror fortfarande att detta är viktigt, men det viktigaste är ändå att det uppstår en bra kemi i kundrelationen, att vi känner att vi förstår varandra, att vi kan diskutera fram lösningar och att det känns bra när vi gjort klart vårt uppdrag. Det senaste exemplet är hemsidan med blogg som vi har gjort till Christer Ljungberg, VD för Trivector.

2011 fick vi kontakt med Rickard Söderberg via Twitter, vilket snart ledde till att vi gjorde om hans dåvarande hemsida. I år var det dags att skapa en helt ny webbplats för Rickard och i samband med att den lanserades, skrev Rickard om oss på Twitter och vips kom Christer in med en tweet och strax diskuterade vi att göra en blogg till Christer. Rickard håller till i Malmö, Christer i Lund. I båda fallen har vi etablerat kontakt via sociala medier och sen haft möte via Skype eller telefon, lämnat offert, utfört jobbet och använt telefon, mail och Facebook för kontakt under jobbet och slutligen levererat. Rickard träffade vi första gången ett år senare, Christer räknar vi med att träffa under Almedalsveckan.

Så visst, det är fortfarande bra att kunna besöka person och företag på plats – men det är inte alldeles tokigt att först etablera kontakt, utföra ett jobb och sedan träffas. När man väl träffas så känner man redan varandra, det blir som ett ”äntligen”.

Ett annat äntligen som mer smugit sig på, är att detta med att jobba på distans etablerar sig allt mer i takt med att vi är fler som känner oss bekväma med att använda olika sätt att kommunicera över internet. Det som vi drömde om vad gäller distansarbete på 90-talet, blir allt mer verklighet idag och jag är så glad över att jag får vara med om den utvecklingen.

PS. Jag håller tummarna för att en ännu mer långväga kund kommer att åka till Sverige och Gotland i sommar…

När släpper de sista företagen taget om…?

I mitten av 90-talet blev internet och hemsidor ett nytt inslag i företagens verklighet. Ganska snart kom sökning på internet att bli ett första alternativ när vi sökte information om något. Det tog faktiskt inte många år alls. En logisk konsekvens av det är att de gamla tryckta telefonkatalogerna flyttade över till den digitala världen och sedan 2012 avvecklas de tryckta katalogerna steg för steg. Men det finns fortfarande digitala katalogtjänster och det säljs fortfarande annonser till dessa. Man kan verkligen undra varför.

Den person som ändå ger sig ut att söka information på internet får ju i 99 fall av 100 bättre information om ett visst företag på företagets egna hemsida och inte på någon katalogtjänsts hemsida.

Ett nästa steg kan vara att också kolla in företagets Facebook-sida. Vad händer där? Är det någon aktivitet? Verkar de trevliga?

Handlar det om ett företag i besöksnäringen är det många som kollar efter recensioner på TripAdvisor.

Att pyssla om sin hemsida, alltså se till att den hänger med i den tekniska utvecklingen och kundernas krav tar lite tid och kan innebära att man behöver hjälp av en konsult. Sociala medier och TripAdvisor kräver också att man lägger ner lite tid.

Då och då upplever vi att företagare utan reflektion betalar vissa kostnader som om de ingick i en slags årsrutin, men när det är dags att nutidsanpassa närvaron på internet, då ses kostnaden för internet som en extra kostnad, något utöver det löpande rutinmässiga.

Hur skulle det vara om fler tittade igenom sin budget och funderade över kostnaderna för annonsering i tidningar och kataloger – tryckta såväl som digitala – och jämförde det med kostnaderna för att ha en aktiv och aktuell närvaro på internet: hemsida, sociala medier och recensionssajter? Var är det vettigast att lägga pengarna – jo så klart på de ställen där du har chans att möta flest kunder.

Det kanske är dags att börja betrakta närvaron på internet som att det är de som utgör de rutinmässiga årskostnaderna och att det där med tidningar och kataloger är det som är extra?

Tre Safaritips!

SafariIkon

Efter gårdagens insikt om att jag inte behövde skriva ett blogginlägg om hur man använder Safari, eftersom Apple ju ändå har så bra information om detta på sin supportsida för Safari, kom jag idag på att jag nog ändå ska tipsa om vilka saker jag tycker att man särskilt behöver lära sig.

Bokmärken

Jag förstår nästan inte hur man gör om man surfar på internet utan att ha lärt sig att spara bokmärken, så är du osäker på hur man gör, se genast till att lära dig! Ett bokmärke är en sparad webbadress.

I Safari kan du spara bokmärken på två ställen: i Bokmärkesmenyn (BookmarksMenu) och i Bokmärkeslisten (BookmarksBar). Jag har de bokmärken som jag oftast behöver i listen eller i bokmärkessamlingar i listen.

Som exempel har jag  ganska många bloggar och sociala medier att hålla ordning på, så jag har en samling som heter Admin som ligger i listen. När jag klickar på Admin får jag upp en lista med bokmärken till alla sidor som jag kan administrera. I listen har jag också Nyheter, Banken och Tyda.se (ett on-line-lexikon)

Bokmärken som jag inte behöver lika ofta samlar jag i Bokmärkesmenyn i olika mappar, exempelvis Ekonomi, Shopping, Företagande, Hälsa.

Bonus: om du synkar dina Appleprylar via iCloud kommer du åt dina bokmärken från alla enheter!

Photo 2013-10-06 08 32 21

I Safari på iPad och iPhone kan du dessutom spara webbsidor på hemskärmen. Då får du en liten ikon direkt på skärmen – klickar du på den öppnas Safari och visar den sparade webbsidan. Jag har en samling med Bloggar på min iPhone.

iCloud-ikonen

TilläggList

Om du kollar in Safari från din Macdator eller iPad; har du funderat på vad det där lilla molnet uppe i listen gör för nytta? Jo, under förutsättning att du ställt in att iCloud ska synkronisera dina enheter, så visar menyn vid iCloudmolnet vilka Safarisidor du har öppet i dina andra enheter. Du kan alltså fortsätta att kolla på de webbsidor du hade öppna i datorn om du började att titta på dem i din iPhone. Eller tvärtom.

Just i iPhonen är det dock lite klurigt att hitta molnet… jag letade en lång stund utan att hitta något. Det hjälpte inte att jag läste instruktioner på engelska. Till sist bad jag Roine om hjälp och äntligen, efter att han också letat en stund, så visade det sig att molnet förstås har en logisk placering även om den inte syns vid första ögonkastet…

För att hitta iCloudmolnet i din iPhone duttar du på dubbelrutan längst ner till höger i Safari. Då visas de webbsidor du har öppna i din iPhone.

Photo 2013-10-06 08 43 16

För att hitta de sidor du har öppna i dina andra enheter, bläddrar du neråt i samlingen och Voila, där kommer sidorna i iCloudmolnet fram!

Photo 2013-10-06 08 43 42

 

Läsare

Ibland när man ska läsa en artikel på internet kan man bli ganska trött på att det är en massa annonser och andra saker som rör till det. Om artikeln stöder Apple’s läsare kan man klicka på Läsare och få upp en skärmvisning av sidan som bara innehåller själva artikeln i en mer läsvänlig version.

På din dator hittar du Läsare längst uppe till höger på Safaris list. Om webbsidan stöder Läsarfunktionen är knappen blå, annars grå. Är knappen blå, klicka på den så ser du att webbsidan kommer upp i en ny version.

På iPhone och iPad syns en liten ikon med några vågräta streck (som ”text på en tidningssida”) längst uppe till vänster på Safaris list. Om ikonen syns stöder webbsidan läsafunktionen och du kan dutta på den för att få upp webbsidan i en läsvänlig version. Den här funktionen är superbra på alla enheter, men är nog särskilt viktig på iPhonen då det annars kan bli ganska svårt att läsa långa texter på en sådan liten skärm.

lasare

Exempel på artikel med och utan Läsarläge valt.

PS. Om du gillade det här inlägget får du gärna klicka på Hjärtat nedan!

Finesser som gör det roligare att surfa i Safari

Research killed the blogpost. Jag tänkte att jag skulle skriva om bokmärken i Safari. Om andra sätt att spara sina favoritsidor. Sådant som gör att det blir enklare och roligare att surfa i Safari helt enkelt. För jag har insett att en sådan enkel sak som att spara bokmärken som jag har gjort sedan de första gångerna jag surfade på internet – det är ännu inte självklart för alla.

Jag började ta ett par skärmdumpar, funderade på hur jag skulle lägga upp det här blogginlägget och gjorde lite efterforskningar, vilket innebär att jag som standard går till Apples egen supportsida. För jag bestämde mig från början för att den här bloggen inte ska rapa upp det som Apple redan berättar i sin information. Bloggens berättigande ligger i att vara något mer, addera mina personliga erfarenheter.

Det som hände var att jag insåg att Apple ju redan gjort en fantastisk innehållsrik sida om Safari. Gå dit och läs!

Skärmavbild 2013-10-05 kl. 08.07.30

Tja, så kan det gå! Är vi överens om att Apples supportsidor är grymt underskattade och bortglömda? I alla fall har jag knappt tittat på dem innan jag började skriva på den här bloggen. Vilket i sig är ett gott betyg på Apples användarvänlighet: när en nyfiken typ som jag helt enkelt bara testar saker lite här och där så lär jag mig ändå.