Läsa, räkna, kanske rent av programmera – men kommunicera?

Det har blivit så att det minsta vi förväntar oss att våra barn ska lära sig i skolan är att stava och räkna. Det sägs vara basen, eller nyckeln som öppnar dörrar till andra kunskaper. 2012 kan man höra en del vuxna säga att de hoppas att deras barn ska lära sig programmera i skolan. Själv önskar jag att skolan satte Kommunikation högst på agendan.

Du kanske tycker att det är onödigt, kanske tänker du att ”Herregud, vi kommunicerar ju varje dag, det behöver barnen inte lära sig i skolan!”

Jag tänker ofta ”Herregud, ska det vara så svårt att förstå att du kommunicerar i allt du gör?” För mig omfattar kommunikation allt vi gör som kan uppfattas av andra och därmed tolkas av andra. Vi skickar hela tiden ut signaler till varandra. Även när du själv tycker att du stänger av alla kommunikationsvägar genom att klä dig i döljande kläder, dra upp luvan och halsduk så att ditt ansikte inte syns, så skickar du ut signaler just genom att klä dig så och sedan kommunicerar du i varje rörelse, varje kroppsställning. Så länge någon kan se dig, höra dig, röra dig, känna din doft eller smak så sänder du ut information om dig själv som mottagaren reagerar på.

Viktiga budskap lägger vi möda på!

Visuellt använder vi text och bild, färg och form för att kommunicera. Ganska ofta ser jag hur folk skickar ut signaler om att deras budskap inte är tillräckligt viktigt för att kommuniceras med omtanke. En slarvigt textad skylt eller en annons som innehåller en illa typograferad text ger båda signaler om att avsändaren inte bryr sig. Oavsett varför avsändaren inte bryr sig, så tenderar vi att inom oss tolka det som att avsändaren därmed inte heller bryr sig om andra saker. Så, varför skulle vi bry oss om den personens budskap om denne inte bryr sig själv?

Kommunikation handlar också om att visa respekt för mottagaren genom att underlätta budskapstolkningen. Skickliga grafiska formgivare lotsar ögat genom budskapet och de gör det därför att de vet att det är viktigt att göra allt för att styra in mottagaren på en tolkning av budskapet som är just den som avsändaren vill få fram. Tolkningen sker alltid i betraktarens ögon, men genom att hjälpa ögonen på traven ökar vi chansen att kunna få viss kontroll över tolkningen.

Hur gör man en trycksak ”utan grafisk profil”?

En del kunder kommer till oss och menar att de inte behöver en grafisk profil, för ”de ska bara…”. Jag brukar svara att oavsett hur du väljer att kommunicera, kommer du ändå att använda dig av en slags ”grafisk profil” så snart du lämnar ifrån dig ett papper med anteckningar eller skickar ett brev du skrivit i Word. Allt skickar ut signaler. Vi kan själva ta ansvar för vilka signaler vi skickar ut. Det kan liknas vid hur vi väljer att klä oss. Inför ett viktigt möte väljer de flesta av oss att försöka klä oss så att det syns att vi tycker att mötet är viktigt. Att komma ovårdad i sjabbiga kläder när vi söker jobb eller förhandlar om ett banklån är för de flesta en främmande handling.

Det här handlar inte om att vi i allt vi gör måste framstå som perfekta, tvärtom, det är viktigt att kunna kommunicera vem man är på ett avspänt sätt. Det finns en tid och en plats för allting. Ibland är det kristallklart och perfekt som gäller, i andra lägen väger mänsklighet, personlighet och avspändhet tyngre. Det är inte heller så att det bara är den till synes viktiga, rationella och resultatinriktade kommunikationen som har betydelse i våra liv, utan också lättsam kommunikation, småprat som inte verkar förmedla någon viktig information, fyller också sin funktion då den bidrar till att göra oss uppmärksamma på varandras existens och stärker våra relationer.

Det Goda Tramset

Det är sådant lättsamt småprat som jag kallar för Det Goda Tramset och det har fått en renässans i vårt användande av sociala medier, vilket en del har svårt att smälta. På ett slags asketiskt sätt tror de att Facebook endast gör nytta om man använder det till ”viktig, rationell och resultatinriktad kommunikation” – men de missar att se att den långsiktiga effekten av Det Goda Tramset är både viktig, rationell och om inte specificerat resultatinriktat, så i alla fall härligt, ogaranterat resultatgivande och det med sådan framgång att vi som blivit vana användare av sociala medier inte kan tänka oss att sluta.

Att känna sig förstådd

Jag tror också att vi skulle ha en enklare samvaro med andra om fler hade insikt om vad som sker när de kommunicerar med andra. Eftersom vi alla reagerar på olika medvetandeplan så kommer det alltid att finnas stunder då känslorna tar över och får vår kommunikation att bli både irrationell och okonstruktiv – men det finns också stunder då vi tänker efter och har möjlighet att analysera och se hur vi kan förbättra vår kommunikation med andra. Att lära barn att bättre förstå hur kommunikation fungerar är att ge dem verktyg som de kommer att ha nytta av varje dag i livet som de interagerar med någon annan. Att hjälpa barn att läsa av beteenden, att lära dem empati och att lära dem att uttrycka sina egna behov, känslor och åsikter på ett sätt som underlättar omgivningens förståelse innebär att vi ger våra barn bättre förutsättningar att känna sig förstådda. Och det vet vi väl alla att något av det mest frustrerande som finns är att inte känna sig förstådd.

Så, hur skulle det vara om Kommunikation skrevs in som en baskunskap som eleverna ska ha med sig när de går ut grundskolan?