Fantasin är hårdvaluta

Man pratar ganska ofta om att det är viktigt att barn får utveckla sin fantasi. Men vad är det? Är det att bara tota ihop lite tokiga tankar eller vad?

Med våra olika uppdrag växer insikten om fantasins betydelse allt mer. Fantasi i betydelse av att kunna föreställa sig saker, att se den inre filmen rulla igång, att i tanken kunna förflytta sig till en viss plats eller att kunna bygga konstruktioner i tanken.

Antagligen övar vi vår förmåga att använda fantasin ungefär som man övar sin förmåga att sjunga eller baka bullar. Man blir bättre på det ju oftare man övar. Den som inte övar, försvagar eller tappar sin förmåga.

Man kan undra över i vilken utsträckning dagens skolsystem övar förmågan att använda fantasin? Man kan undra över om begränsningar i form av regler, lagar och byråkrati kväver fantasi, eller om det utmanar och sporrar fantasin?

När jag var liten var det lyckostund när mamma tog sig tid att hitta på sagor. De här sagorna som aldrig skrevs ner, men i vilka jag fick vara med och hitta på (ungefär som i Bedtime Stories). Vi brukade också leka krumelurleken. Den går till så att man ritar var sin krumelur på var sitt papper och så byter man. Sen ska den andre försöka rita något med utgångspunkt i krumeluren. En mycket enkel lek, men uppskattad.

Min pappas fantasi kom senare under min uppväxt. Han kunde dra helt crazy berättelser som fick mig att skratta högt och så klurade han ut fiffiga lösningar på vardagsproblem.

På olika sätt har mina föräldrar övat min förmåga till fantasi. Jag tyckte att det var kul, men inte förstod eller insåg jag då, hur viktig den förmågan var. Idag är förmåga till fantasi en av de viktigaste ingredienserna i de uppdrag som vi på Stenströms utför. Idag är fantasi hårdvaluta. Vi fiskar upp det som våra uppdragsgivare vill ha sagt, försöker se bilden framför oss, känner in stämningen, människorna och ger det en form i text, bild och färg. När vi kan visualisera det som våra uppdragsgivare tänker så att andra människor förstår, har vi lyckats.